Vi förespråkar en ärlig och transparent dialog om de CO2-utsläpp som är förknippade med våra produkter.

I takt med att världen i allt högre grad inser klimatförändringarnas realitet och den avgörande roll som hållbara arbetsmetoder har, blir det allt viktigare att förstå koldioxidavtrycket för material som aluminium. Men när det gäller återvinning av aluminium är inte alla processer likvärdiga - ett faktum som kan leda till förvirring och feltolkningar.  

Aluminium är uppskattat för sin hållbarhet, lätthet och oändliga återvinningsbarhet, vilket gör det till ett idealiskt material för en cirkulär ekonomi. Detta har lett till att många tillverkare erbjuder återvunnet aluminium som ett grönare alternativ. Miljöpåverkan från denna återvinning är dock beroende av materialets ursprung och om det har använts i en produkt tidigare.  

Om det återvunna aluminiumet kommer från begagnade fönster, dörrar och fasader (uttjänta byggprodukter) är dess CO2-fotavtryck nära noll, eftersom återvinning av aluminium bara kräver 5% av den energi som krävs för att producera det första gången. Skrot efter förbrukning är därför det grönaste återvunna aluminiumet.  

Aluminium kan också återvinnas från produktionsavfall (uttjänt aluminium). Eftersom detta aluminium aldrig har använts i en produkt och har haft ett användbart liv tidigare har det samma CO2-avtryck som det ursprungliga aluminiumet - plus 5 % från återvinningsprocessen. 

Fråga vad som finns inuti ditt återvunna aluminium  

Vissa aluminiumproducenter slår ihop uttjänta byggprodukter och uttjänt aluminium, vilket kan uppmuntra till avfallsproduktion och felaktigt framställa aluminium med högt koldioxidavtryck som skrot utan koldioxidutsläpp. Nyckeln är därför transparens: att förstå beräkningsmetoderna och dokumentationen för den produkt du köper. På så sätt kan du få en korrekt bild av den faktiska miljöpåverkan från ditt återvunna aluminium.  

Som kund av återvunnet aluminium bör du alltid fråga dig:  

Vad är CO2-fotavtrycket för min produkt?   

Hur beräknar man CO2-avtrycket?  

Hur dokumenterar du den produkt du säljer? 

När det gäller uttjänt aluminium finns det dock en pågående debatt om dess klassificering i livscykelanalyser (LCA). Till skillnad från uttjänta byggprodukter har uttjänt aluminium aldrig levt som en produkt (aldrig konsumerats) och dess tillhörande CO2-utsläpp är färska. Dessutom har konsumentskrot ett positivt ekonomiskt värde och säljs ofta till externa återvinningsföretag. 

Om din produkt levereras med en miljövarudeklaration (EPD) ska dokumentet dessutom beskriva andelen skrot före och efter konsumtion, tillsammans med den globala uppvärmningspotentialen ("CO2-avtrycket") och produktens ytterligare miljöpåverkan.  

Två metoder för att beräkna koldioxidavtrycket för aluminiumskrot  

Förvirringen ligger i avsaknaden av tydlig vägledning från internationella standarder om den bästa metoden för beräkning av koldioxidavtryck för konsumentskrot. Det finns två vanligt förekommande metoder: Avgränsningsmetoden (cut-off approach) och metoden för undvikande av belastning (avoided burden approach). Även om båda metoderna är giltiga, ger de drastiskt olika resultat.  

Avgränsningensmetoden: Här följer fotavtrycket huvudprodukten eftersom det inte finns någon miljöbelastning för skrotet.  

Metoden för undvikande av belastning: I det här fallet följer fotavtrycket materialet, med bördan delad mellan varje produktion (aluminiumtackor och skrot).  

Det främsta skälet till att de två skrottyperna anses vara likvärdiga är att metoden för undvikande av belastning innebär att skrotet kan spåras fullt ut. På grund av sin enkelhet föredras ofta avgränsningsmetoden, men den kan hindra utvecklingen av den cirkulära ekonomin genom att inte ge aluminium från uttjänta byggprodukter en fördel när det gäller koldioxidavtryck. Detta kan potentiellt uppmuntra användningen av endast uttjänt aluminium, vilket överskuggar hållbarhetsmålet att minska och undvika skrot i produktionsprocessen. Mot bakgrund av debatten bör man prioritera öppenhet och erbjuda data för båda beräkningsmetoderna. I en värld som i allt högre grad värdesätter hållbarhet räcker det inte längre med vaga påståenden om "hållbarhet" eller "återvinning". Det är absolut nödvändigt att vi definierar dessa termer korrekt, delar data öppet och uppmuntrar till verifiering.  

Filosofin hos Hydro Building Systems ligger i linje med denna vision. Vi anser att metoden undvikande av belastning är ett bra sätt att få en realistisk bild av koldioxidutsläppen och skapa incitament för en cirkulär ekonomi. Vi förespråkar ett ärligt och tydligt samtal om de koldioxidutsläpp som är förknippade med våra produkter. Vi är övertygade om att vi genom förståelse, innovation och engagemang för hållbarhet kan leda vägen och visa att återvunnet aluminium inte bara är ett modeord, utan ett hållbart och ansvarsfullt val för framtiden.